Gabriellas

idag hände det som jag har drömt om så många gånger, en jobbig mardröm. när jag och min bror kommer hem från skolan så ska jag gå till telefonen och då precis innan så slänger jag ett öga ut mot snuttan. då ser jag henne inte och går ut och ser att hon får hoppa på utealtanen, mamma hade satt upp gallret. men det första jag ser när jag kollar ut mot gallret är hålet. hålet ut mot trappan och ingen snuttan är kvar på altanen. jag får panik och börjar storgrina och jag menar STORgrina, jag skrek och grät samtidigt och springer in för att hämta telefonen igen för att skälla ut mamma. så när jag kommer ut igen med telefonen i handen så ser jag henne, hon sitter där ute på en sten vid dammen och bara tittar på mig lugnt. jag slänger telefonen, springer ut i gräset utan skor i bara strumpor och fångar upp henne. hallelujaögonblick när jag har henne i min famn! jag darrar och bär in henne och fråga mig inte varför jag satt och lipa i typ en halvtimme efter men jag blev bara så jäkla rädd. trodde aldrig att jag skulle få se henne mer, fy fan vilken hemsk dag ! kunde lika gärna varit fredag den 13de idag..